V 52 2020

 Julefriden kommer även i år

Året avslutas med en iterering (omtag) av mina stående avslutningsord om att kultur äter strategi till frukost. Itereringsbehovet kom till mig utifrån en kommentar i bloggen. Först kände jag lite: "jag vill inte ändra..." Men sedan tänkte jag agilt och där är iterering en konstant. 

Började dagen med att titta över de 100 olästa etiketterade mejlen. Alla mejl hos mig, utom de jag raderar direkt, får etikett på sig och arkiveras så småningom när de är hanterade. Det innebär inte att de över 100 mejlen var olästa i min struktur utan att de var lästa men blivit tillbakalagda som olästa för att hanteras senare. Nu har jag 11 st olästa kvar. De handlar om Ineras nya kundportal, inspel till vår projektmodell, möjligheter för ökad säkerhet i vår IT-miljö, en kommande enkät vi håller på att skapa om kundnöjdhet hos arbetsledarna i kommunen avseende det centrala stödet, bokslutsanvisningar, input inför upphandling av nytt system för digital larmkedja och larmcentral för hemtjänsten och ett utkast till en säkerhetspolicy/säkerhetsriktlinjer i kommunen. Det är ju som en slags väntrum för arbetsuppgifter, inser jag. Med det sagt, det finns självfallet fler ställen där arbetsuppgifter ligger. Personligen skulle jag vilja kunna arbeta exempelvis i Trello och dess kanban-boards. 

• Tänk om alla ens kollegor hade ett aktuellt väntrum på samma sätt (menar inte i samma verktyg). 
• Tänk om vi hade tillgång till ens kollegors väntrum. 
• Tänk om det skulle leda till en tydligare prioriteringslista för var och en.
• Tänk om alla dessutom skulle kunna ha en kanban-board för andra saker än väntrummet.

Den här kanban-boarden nedan tolkas så här:

• Prioriteringslistan ska alltid vara inbördes prioriterad. Inget kan ha samma prioritering. Här ligger inte saker från det så kallade väntrummet (se ovan). Här ligger bara saker som är bestämda ska genomföras. Att överbelasta en prioriteringslista är av ondo, det skapar onödig stress. 
• Listan för period 1 innehåller saker från prioriteringslistan. När de läggs dit finns de inte kvar på prioriteringslistan.
• Ingen sak får alltså finnas på mer än en plats. D v s en sak från Lista period 1 befinner sig antingen på själva listan eller i en annan kolumn efter den (att göra - gör - verifiering av klar - klar).

Allt gott som jag brukar avsluta de allra flesta mejl med. En kvarleva från när jag arbetade med Xenter i Botkyrka för länge sedan. Men det är en annan historia.

V 51 2020

 Highscore, rollspel, filminspelningar, scope och Första Långgatan

Har bistått vid fler filminspelningar i veckan på grund av fler modiga medarbetare med ett driv att förklara bättre för andra. Det är så roligt att hjälpa till med det. 

Scopet för IT-design 2.2 i kommunen har smalnats av. Dels på grund av att vi var tvungna att släppa en 2..1.1. Dels på grund av att det börjar bli bråttom att komma igång med 2.3 och 2.4. De två versionerna kommer nog utvecklas lite parallellt kan jag tänka mig. 

2.3 är att anpassa vår IT-design mot att vi får ett nytt löne- och personaladministrationssystem i november 2021. 

2.4 är att anpassa vår IT-design mot en fullständig anslutning till den nationella HSA-katalogen, ett viktig kliv i förberedandet för Framtidens VårdinformationsMiljö.

Idag på kommun-Kahooten i serien "Lite lek och allvar" sattes ett nytt highscore av min kollega Linda. Det är 8 frågor så man kan få max 8000 poäng. Lindas highscore på 7071 poäng kommer bli svårt att slå! Så kul att märka hur mycket deltagarna tycker om det. Ekonomienheten var med från sitt APT där de firande av en som avslutar sin praktik. En var med från lunchrummet. Och nästa gång vecka 2 in på nya året ska en tidigare vinnare köra Kahooten så att jag också får vara med och tävla! 

Från hemmaarbete i Skalhamn idag och därefter en timmes plugg i Teams i mobilen till komp på eftermiddagen på Första Långgatan i Göteborg för stöd till en ny kund, återigen en folkhögskola. Folkhögskolor är så coola av flera skäl. Det finns en särskild sorts själ i dem, svårt att förklara. Kanske tycker jag så för att det är skolor som drivs av starka helhetsidéer. Kanske för att många av de som går där får en andra chans att komma vidare i sina liv med nya kunskaper mot nya jobb, den vanliga skolan har kanske inte riktigt passat dem.  Läs mer på WockatzIndeed om mitt erbjudande om Serviceavtal.

Slutligen måste nämnas hur ball det är på kurs 3 i Agil Projektledare från IHM Business School. Just nu ska vi arbeta i en grupp med 7 personer fram till och med vecka 13 med att ta fram en skarp prototyp för en app inför OS i Sverige 2024 där beställaren är Svenska Olympiska Kommittén. Som prototyp-verktyg använder vi Figma. Övriga verktyg för att driva projektet är Trello och Miro. En i gruppen är mjukvaruutvecklare. En annan är pilot. Och så vidare, spridningen avseende erfarenhet är stor. Jag ska agera ScrumMaster (facilitera för teamets framgång) under SPRINT 1. Vi kommer hinna med 3 SPRINT:ar till och med vecka 13. Våra fasta arbetstider är måndagar och torsdagar kl 20-21 och söndagar kl 10-12.

Men nu ska jag tänka till lite extra på Regeringens nya direktiv från idag och hur jag och mina nära och kära måste agera över julhelgerna. Det gäller att hålla ut nu till och med att vaccineringarna av de i riskgrupperna och vårdpersonalen är klar. Ta hand om er så ses vi v. 2 i det nya året.

V 50 2020

Lyckade missar, vuxen mjukvara, design för engagemang och om "att göra"-listor

Det är så skönt när man får kvitton (verifieringar) på att egen mjukvaruutveckling fungerar som den är tänkt. Nu kan vi smidigt individanpassa en timvikaries behov av rätt mjukvara när de jobbar i skolan. Det visar sig hela tiden hur bra det är vara en bra beställare och att ha ett bra avtal med en duktig leverantör. 

Man kan också ha ett dåligt avtal med en duktig leverantör. 

Mardrömmen är dock att vara en dålig beställare och ha ett dåligt avtal med en dålig leverantör. Då blir precis allt skit. Tyvärr befinner sig alldeles för många i sådana sitsar runt om i kommun-Sverige.

På utbildningen jag går fick jag i veckan addera ett uttryck till floran med visdomar. Lyckade missar, det är bra grejer. En lyckad miss är när man lär sig något stort av missen. Ett skönt uttryck på hur man ska misslyckas. Går hand i handske med att provtänka och att våga och att reflektera och att lära.

Tidigare har jag pratat om framgångsfaktorer för att lyckas med all förändring som har digitala inslag. En sak är att ta reda på vad personerna i förändringsresan har för stora problem, det som får dem att sova dåligt om natten. En annan sak är att på individnivå förstå de mikrobeslut en människa fattar i det vardagliga arbetet. Idag skrattade jag åt mig själv kring det här med "att göra"-listor. Jag exempelvis har det i och med mitt system med olästa mejl, mitt system med fästa flikar i Chrome och kalenderns Händelser och Uppgifter. Hur skulle Du beskriva dina "att göra"-listor? Är de optimala? Om inte, är det viktigt att göra dem optimala?

  

Lyssnade på privata aktören Kivra i veckan. De ökar med 1000 användare per dag enligt dem själva. Ramverket Mina meddelanden (paraplyet för säker digital epost till ens privata sfär) har över 4 miljoner medlemmar och nästan alla kör med Kivra som tjänsteleverantör. Men de saknar fortfarande möjligheten till rekommenderat brev. Därför tänker jag att de inte riktigt är vuxna än. 

Kommunal webbfika med Kahoot (Lek och lite allvar) har slagit väl ut. 8 frågor, hälften lek och hälften allvar. Highscore 1-3 är publicerat på Intranätet. Kommunchefen är med och visar prestigelöst sin tävlingsinstinkt. Kahoots kan ses som nanoutbildning med stora variationsmöjligheter. Jag tror starkt på viss förskolepedagogik även för vuxna. För att vara kreativ på riktigt behöver man leka. Leka är inget fult ord för vuxna. Lek skapar god stämning och ger energi.

För övrigt är det så att kultur äter alltid strategi till frukost. Det finns strukturer som är bättre än andra.

Vad är då den rätta kulturen?

V 49 2020

Att lära av de nya

Jag pratar ju ofta om hur viktigt det är med en god kultur inom olika områden. Att visa villkorslöst att man vill lära av de som är nya på jobbet är tecken på god kultur. Men hallå, tänker några. Den som är ny är ju den som ska ju lära sig ju.

Tänk er konventionen om barnens rättigheter. En viktig sak den säger är att man ska lyssna på barn på allvar. De är de som ska bli nya vuxna. De är de nya man ska lära av. De är det nya hudlagret som väntar under det gamla som snart ska dö. Kan man lära sig något av barn? Det tror jag nästa alla kan skriva under på. För hos ett barn finns ofta en oskuldsfull nyfikenhet och en stor kreativitet. 

Det är givande att lära sig. Att inte vilja fortsätta lära sig innebär att man resignerat och bara bidar sin tid. Jag lärde mig något av vår nya näringslivsutvecklare, nämligen att det verkade störtskönt och sunt att börja vinterbada. Vilken kick för en mitt i den här distansarbetstiden! 

För övrigt är det så att kultur äter alltid strategi till frukost. Det finns strukturer som är bättre än andra.

Vad är då den rätta kulturen?