Intermittenta kontra intensiva SPRINTAR - reflektion kring mjukvaruutveckling i kommun - vi väljer ALLTID "Bra & Billig"
En SPRINT i vår mjukvaruutveckling (just nu att gå från IT-design 2.0 till 2.1) i kommunen är snudd på alltid intermittent. Vad i hela friden menar jag med det?
Under veckans online-lektion på YH-utbildningen Agil Projektledare (IHM) blev det klart att många jobbade med SCRUM-regelverket där SPRINT är de arbetsperioder som projektet delas in i (korta perioder om 3-30 dagar med intensivt arbete med ett ett tydligt mål och ett hela tiden pågående testande m m).
Det utvecklingsarbete vi gjort efter vi driftsatte IT-design 1.0 (den nya basplattan kvartal 1 2019) har hitintills varit i 2 faser.
SPRINT 1 - mars 2019 t o m januari 2020 - omfattade att gå från IT-design 1.0 - 2.0.
SPRINT 2 - februari 2020 - september 2020 - omfattar att gå från 2.0 - 2.1
SPRINT 3 - oktober 2020 - x 2021 - omfattar att gå från 2.1 -2.2
Om vi hade haft mer resurser så bedömer jag att varje SPRINT egentligen bara skulle ta en månad (som en traditionell SPRINT max är) vardera. Det resonemanget visar tydligt på vilken utvecklingstakt vi är begränsade till! Bra att inse.
Det finns fördelar med att tänka på våra utdragna versions-faser som SPRINTAR. För då tittar man också på projekt-regelverktyget SCRUM, som har många positiva inslag för ordning och reda.
Varför våra SPRINTAR är längre är för att vi kan bara uppfylla 2 av de 3 målen när det kommer till Snabb - Bra - Billig. Vi väljer alltid Bra och Billig.
Jag håller också på med en projektmodell för kommunen. Den utgår från det Agila manifestet. Det är bara stuprörsorganisationer som använder sig av traditionell (Vattenfalls-metoden) projektledning [min teori, läs inlägget på LinkedIn här].
___________________________
För övrigt är det så att kultur äter alltid strategi till frukost. Det finns strukturer som är bättre än andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar