Några (ingen nämnd, ingen glömd) i min egen kommun samt en av våra föreläsare
(Marika Jonsson på kommande heldagskonferensen "Digitalisering som lyfter Dalsland" 171110 i Åmål) har helt nyligen, i olika sammanhang för mig särskilt påpekat skillnaden på begreppen digitalisering och digital transformation. Min roll i Dals-Ed har titeln digitaliseringsstrateg. Jag har ett processutvecklingsansvar med särskilt fokus på digitalisering. I skolans värld på Orust hette min roll IKT-koordinator och mitt fokus var på att få oss digitaliserade med huvudsyftet att transformera elevernas lärmiljö, med stor hjälp av den digitala världen. Det kan man läsa mer om på den här långtidsparkerade bloggen. Kort sammanfattat, vi hade en klar tanke från början att det inte bara handlade om att ge eleverna datorer eller surfplattor. Samt att vi bestämt oss för att vid ett visst datum skulle vi inte ha några chefer eller medarbetare kvar som bara befann sig på "Ersättningsnivån" (enligt bilden nedan).
En bra förklaring till skillnaden mellan digitalisering och digital transformation är att det är helt olika ambitionsnivåer inbyggda i de 2 begreppen. Här nedan är en modell som många skolförvaltningar i världen har utgått ifrån när man skapat visioner och konkreta mål för sin digitaliseringsresa. Modellen har sitt ursprung från Ruben Puentadura (USA), därav S A M R i modellens vänsterkant. Jag ser modellen som ett reflektionsverktyg som även är lätt att applicera på all kommunal verksamhet. Är det omvandling/transformering vi vill ha (för att nå de övergripande målen för kommunen) ska vi inte bara sikta på att digitalisera.
"Vi skrattade så vi grät i morse, mycket viktigt att få göra det
(Marika Jonsson på kommande heldagskonferensen "Digitalisering som lyfter Dalsland" 171110 i Åmål) har helt nyligen, i olika sammanhang för mig särskilt påpekat skillnaden på begreppen digitalisering och digital transformation. Min roll i Dals-Ed har titeln digitaliseringsstrateg. Jag har ett processutvecklingsansvar med särskilt fokus på digitalisering. I skolans värld på Orust hette min roll IKT-koordinator och mitt fokus var på att få oss digitaliserade med huvudsyftet att transformera elevernas lärmiljö, med stor hjälp av den digitala världen. Det kan man läsa mer om på den här långtidsparkerade bloggen. Kort sammanfattat, vi hade en klar tanke från början att det inte bara handlade om att ge eleverna datorer eller surfplattor. Samt att vi bestämt oss för att vid ett visst datum skulle vi inte ha några chefer eller medarbetare kvar som bara befann sig på "Ersättningsnivån" (enligt bilden nedan).
En bra förklaring till skillnaden mellan digitalisering och digital transformation är att det är helt olika ambitionsnivåer inbyggda i de 2 begreppen. Här nedan är en modell som många skolförvaltningar i världen har utgått ifrån när man skapat visioner och konkreta mål för sin digitaliseringsresa. Modellen har sitt ursprung från Ruben Puentadura (USA), därav S A M R i modellens vänsterkant. Jag ser modellen som ett reflektionsverktyg som även är lätt att applicera på all kommunal verksamhet. Är det omvandling/transformering vi vill ha (för att nå de övergripande målen för kommunen) ska vi inte bara sikta på att digitalisera.
"...det är helt olika ambitionsnivåer inbyggda i de 2 begreppen"
En övergång från det här lite mer seriösa exemplet på "när det ena leder till det andra" till något annat som ledde till ett riktigt gott skratt. Under morgonkaffe-stunden med IT-enheten i onsdags morse kom vi in på att prata om en scen från "Det våras för galningarna" med Mel Brooks, det ledde oss vidare mot en verklig händelse för mig och min familj på Landvetter flygplats. Vi skrattade så vi grät i morse, mycket viktigt att få göra det ibland relativt ofta.
#cliffhanger #berättasbarairättsammanhang
"Vi skrattade så vi grät i morse, mycket viktigt att få göra det ibland relativt ofta"
Skratta så jag gråter gör jag inte när jag nu påbörjar utbildningen (halvfart distans 2 år) mot teoretisk/praktisk kompetens inom Informationssäkerhets-området, DOCK är det väldigt intressant och rätt i tiden för mig personligen. LIS står för "Ledningssystem för informationssäkerhet". Hur ska man använda ISO 27001:2017 (Ny standard för "Informationsteknik – Säkerhetstekniker – Ledningssystem för informationssäkerhet – Krav" från ideella SIS*) som är standard från augusti- 17?
Det metodstöd för LIS som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) erbjuder via sidan Informationssäkerhet är mycket bra för att förstå flödesbehovet enligt ISO 27001:2017.
MSB har även ett särskilt stöd till kommuner, hittas här.
"...teoretisk/praktisk kompetens inom Informationssäkerhets-området"
Skratta så jag gråter gör jag istället när jag exempelvis ser de här 3 klippen:
Luke 18: 5080 Nyhetskanalen
Allmänt exempel på inläggets huvudfokus:
- Att göra en textbok till en e-bok man läser (offline) via appen Adlibris Letto är bara digitalisering ("ersättning" och "förbättring").
- Att skapa en samlande kommunal samhälls-service i en e-bok som är interaktiv mot en personlig inloggning, som förändras över tid utifrån relevans/ändrade förutsättningar och som erbjuder många delningsytor mot social media och tjänster i kommunen är digital transformation ("förändring" och "omdefiniering"). Tänk er en e-bok för medborgaren som de får gratis av oss och måste logga in i via mobilt bank-ID för att åtnjuta tjänsterna mot kommunen, loggar man inte in kan man dock hitta all bas-information. Transformationen består i vilka tjänster man erbjuder via det här navet.
Verklighetsnära exempel på inläggets huvudfokus:
- Att byta digital basplattform från MicroFocus-paketet till en av de stora jättarna är bara digitalisering ("ersättning" och "förbättring").
- Att medvetet använda den nya digitala basplattformens alla möjligheter i arbetet med verksamheternas grunduppdrag såväl som kommunens övergripande mål, det är digital transformation ("förändring" och "omdefiniering"). Tänk er en enhetschef i äldrevården som vill jobba riktigt smart enligt vår metodik i kommunens styrmodell (se "trappbild" nedan). Att den enhetschefen utan att fråga någon annan enkelt i ett och samma system med dess intuitiva digitala verktyg (dator, mjukvara, kommunikationspolicy, smartphone), kan få vilken anställd som helst att utan problem jobba:
- med situationsanpassade mätmetoder (exempelvis fysisk person som intervjuar de vi jobbar med via anonyma digitala formulär i en smartphone)
- med automatiserad insamling och visualisering (exempelvis en ej publikt publicerad hemsida där viktiga mätresultat syns i grafer som uppdaterar sig själv efter hand det matas in data via de digitala formulären) av mätresultaten över tid.
- med utvärdering av de samlade tankarna som de vi jobbar med har (all data från intervjuerna kan ses i ett kalkylark på den ej publikt publicerade hemsidan).
- med ett oberoende av var man är fysiskt (man kan alltid välja att haka på det fysiska utvärderingsmötet via videosamtal alternativ se det i efterhand)
- i projektgrupper i ett väl igenkänt ej publikt "socialt medie"-format (inlägg, fästande av inlägg, etikettering, bilder, filmer, frågestöd, sök-funktion m m)
Det går alldeles utmärkt att jobba med både smart anammande av metodstödet för LIS och att digitalt transformera många processer i kommuner. Det handlar om att man våga se möjligheterna, att man är pragmatisk och att man gör rätt saker.
"Det handlar om att man måste våga se möjligheterna"
______________________________________________________________________
* SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig
sektor. De är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är
dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar
handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet.
______________________________________________
För övrigt är det så att kultur äter alltid strategi till frukost
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar