V 48 2017

I veckan så har jag intervjuat ett par personer i kommunen utifrån viktiga bakgrundsdetaljer i den tänkta målbilden för IT-arkitekturen (som följer med införskaffandet/införandet av "moderna digitala grundverktyg").

• Vilken kunskap vi har internt! 
• Vilka möjligheter vi således har att vara riktigt bra beställare utifrån upphandling, teknik, integrationer, datadriven verksamhetsutveckling, chefsstöd, support och implementering!
• I slutänden är självfallet  en ökad kundnytta i fokus. 
• Men nu först måste vi få till en bra digital arbetsmiljö för vår personal som bejakar kreativitet och spontanitet (utan avkall på säkerhet). D v s det den första delen i vår kommande digitala agenda handlar om.

"Vilken kunskap vi har internt!" 

En sak jag har med mig i ryggmärgen från tiden som yrkesofficer är något en person sa på en kal udde i Stockholms yttre skärgård september 1993 under militärövningen "Orkan". Det var ett budskap om hur den personen förväntade sig att jag (och alla de drygt 800 personerna på udden) alltid skulle agera i alla skeenden, svåra som enkla. "Med en kall hjärna, varmt hjärta och rena händer kommer man långt". Det var dåvarande bataljonschef överstelöjtnant (sedemera chef för MUST och efter det Överbefälhavare) Håkan Syrén. Han gav även ett par förklarande exempel på vad det skulle kunna innebära i olika situationer. Jag känner att mycket jag gjort i mitt liv (jobb och privat) har en prägel av den andemeningen. Känns varmt och behagligt. Samtidigt är jag fullt medveten om att det är MIN känsla, den korrelerar absolut inte med alla andras känslor/upplevelser av mig i alla situationer. I det långa loppet tror jag mycket gynnas av att var och en tänker att:

• ärlighet varar längst 
• konflikter ska upp till ytan direkt
• har man en fundering om någon så frågar man den personen, inte snackar skit vid sidan om
• det som Håkan sa 1993 till mig, det måste ju bara vara en grundsten i det som den berömda "DalsEds-andan" ska handla om

"Med en kall hjärna, varmt hjärta och rena händer kommer man långt"

Att omvandla enskildas kunskap till en kollektiv kompetens, för att exempelvis jobba mot ett strategiskt mål, kräver rätt attityd hos enskilda. Man kan säga att kunskap x attityd= kompetens. Om då attityden är 0 (vill inte) hos en enskild nyckelperson gentemot det strategiska målet så blir kompetensen också 0 för kollektivet. All samlad kunskap får då 0 effekt i verkligheten, #påriktigt. Så vi behöver jobba med attityder. Kunskap har vi.

"Så vi behöver jobba med attityder"

Hade förmånen att få starta upp veckan med en bra praktisk dialog med den nya kostchefen kring hur man skulle kunna mäta 2 kritiska kvalitetsfaktorer i hennes verksamhet i grundskolan. Jag tror inte hon skulle beskriva det som att mötet kom att handla om kritiska kvalitetsfaktorer  Men det var precis vad det var. Hon kom med en idé om att hon ville mäta något som hon tyckte var väldigt viktigt i verksamheten på ett nytt sätt som skulle ge bättre input än dagens synpunktsinsamling om maten/matsituationen (1 gång per år via en enkät från skolan om många saker samt elevråd/matråd). Ursprunget till idén hos nya kostchefen kom från min nulägesanalys-intervju med f d kostchefen Sara. Ungefär det här kom vi fram till under det timslånga samtalet:

Kritiska kvalitetsfaktorer, "KKF"

• Att alla barn oftast äter sig mätta på skollunchen
• Att alla barn känner att det är tillräckligt lugnt på skollunchen

Indikatorer för kvalitetsfaktorerna

• Det ska hon bestämma sig för tillsammans med skolorna, före första mätningarna sätts ett målvärde var man vill ligga.

Mätmetod

• Åk F-3 analogt via papper med 4-gradig skala i form av smileys
• Åk 4-gy via digital enkät med 8-gradig skala (1=Inte alls, 8=Absolut)

Rutin för mätning: 

• Gemensamma mätveckor över året, 5 st utifrån skolans naturliga periodindelning. Ex v. 36, v. 45, v. 4, v. 10 och v. 17. 
• Varför mätveckorna är satta så snart efter skolstart, höstlovet, julledigheten, sportlovet och påsklovet är för att skolans personal och skolmatsalens personal ska kunna jobba med resultatet fram till nästa period.
• Åk F-3:s matsal blir servade med ett stort A1 för varje mätvecka där alla barn fyller i 2 streck för varje dag utifrån 4 smileys, påståendena de ska relatera till är utifrån de 2 KKF:erna.
• Åk 4-9 får en enkät via mejl på mätveckornas dag 1, påminnelse dag 2 och eventuellt påminnelse dag 4. Enkäten delar in de svararande i årskurs och kön (man/kvinna/vill inte ange). Enkäten har med 2 påståenden utifrån KKF:erna.
• Utsikten får även de en enkät som åk 4-9.
• Enkäterna är designade för att gå riktigt fort för eleverna att svara på. Bör inte ta mer än 30 sekunder per elev.
• Alla svar på de digitala enkäterna samlas in i ett och samma svarskalkylark oavsett årskurs och mätvecka. Svaren visualiseras också i grafer på en hemsida där resultaten löpande växer fram efter hand mätveckorna avverkas.

Analys och slutsats:

Här kommer kostchefen löpande föra en dialog med skolans personal och elevråd, för att komma åt vilka åtgärder, metoder och förhållningssätt som är framgångsfaktorer för att nå och/eller bibehålla det satta målvärdet. Kanske kommer under tiden man fram till att man behöver intervjua vissa grupper utifrån resultaten för att få mer input.

Ni ser  bilden nedan (processen i vår styrmodell runt hur man hanterar de KKF som är framtagna) och läser rubrikerna ovan. Det här är ett exempel på hur vi kan jobba med det mest relevanta sakerna kort/ofta samt följa upp/agera metodiskt. Jag lovar att det blir till och med roligt. För vi får reda på ett mer verklighetstroget och aktuellt resultat från de vi är till för, i det här fallet eleverna. Vi behöver vara trogna den här processen när vi väl tagit fram KKF:erna. OBS! Vi är ju inte vana att jobba på det här sättet idag. Alla chefer 1:a linjen måste komma igång och prova en första gång. Vem är näst ut att komma och få mig som bollplank och vid behov tekniskt stöd? Vem  är redan igång och vill ge mig lite input?

"Jag lovar att det blir till och med roligt"

Den digitala agendan 2018-2021 som är under framtagande kommer vara uppdelade i 2 huvuddelar.

• 1 är det vi måste göra oavsett vad, fixa till "hygienfaktorerna" (moderna digitala grundverktyg, supportstruktur, ordning och reda på system m m). 
• 1 är för hur vi ska förhålla oss till digitalisering/digital transformation utifrån ett kundfokuserat perspektiv.

Utifrån exemplet ovan med kostchefen och vad jag skriver kring den digitala agendan, se bilden nedan som "hygienfaktorerna" i den digitala agendan. Bitarna faller på plats.

"...,se bilden nedan som hygienfaktorerna i den digitala agendan"

Veckans IT-lärdom i Dals-Ed: Om du har en smartphone/surfplatta och genom IT-enhetens försorg fått din enhet upplagd mot automatisk anslutning till WLAN ADM, då kan man bara ta emot mejl, inte skicka (de lägger sig i Utkorgen och går inte iväg). Så fort du inte längre har anslutning till WLAN ADM går mejlet/mejlen iväg. Exempelvis när du kommer en bit från en kommunal lokal alternativt slår av wifi på enheten. Att ha jobb-wifi på sin smartphone ger redundans om mobilnätet skulle gå ner. Redundans är bra. Vidare behövs nätverket WLAN ADM för att komma åt Medvind via mobilen. 

_________________________________________

För övrigt är det så att kultur äter alltid strategi till frukost. Det finns strukturer som är bättre än andra.

Vad är då den rätta kulturen?

Vad är då bra struktur?